Torsdag 24 januari
Idag är det tredje dagen i vår process och nedan finns 21 videoklipp att titta på. Vi har arbetat från kl 13-21 och tagit nya steg i vår process med mer avancerade rörelseövningar, mer dialog/textimprovisationer, vi har tittat på bildrummet, haft grupparbete där vi diskuterat vem mannen och kvinnan egentligen är, och vi fick slutligen en underbar presentation av David (Sperling) som berättade om sitt arbete som musiker-skådespelare. Idag var Soledad och Fredrika med (dansare), Jim, bild, David, Erika, Niklas, musik, Johanna, ljus, regi, och Pär, ljud och musik. Det är fascinerande hur all dessa helt ledigt improviserar konflikter i dialog, pratar relationer och gör dansimprovisationer. Helt oavsett bakgrund eller ingång i projektet. Och allt känns naturligt och professionellt.
Jag har bytt koncept för video. Nu laddas inga filmer utan man klickar på stillbilder som öppnar film i nytt fönster. Har också gått över till 16:9, bredbild.
Uppvärmning
Eftersom både Soledad och Fredrika var med idag ville vi arbeta extra mycket med rörelse. Vi gjorde först en slags massage/uppvärmning där vi uppdelade i två grupper lät en i taget ligga och blunda medan de andra tre knådade igång honom eller henne. Sedan gjorde vi kontaktdansövningar två och två, där vi fick öva att på olika vis ta vikt och kontakt från varandra genom att luta oss mot varandra samtidigt som vi gick runt, eller ned på golvet och upp igen. För oss som inte är så vana ger det mycket att hålla på med kroppen och rörelsen och i relation till andra kroppar. Det skapar också avpändhet och trygghet.
Därefter tog Erika över med röstövningar och lät oss få en fördjupad förståelse om röstens relation till kroppen, till hur hon menar att inga skrik, ljud, eller toner är skadliga för vår röst, bara de bottnar i kroppen och inte tvingas fram genom spända huvudmuskler. Detta prövade vi genom att tänja våra register samtidigt som vi gjorde rörelser till. Vi prövade också att låta långa toner gå från djupa operaklanger till vassa smala längst-fram-i-munnen-ljud. Vi gjorde också glissandin där vi fick öva oss på att hantera skarven mellan vanligt röstläge och falsett. Det är viktigt att vi har med bra metodik för att hitta ett bra förhållningssätt till rösten. Det är uppenbart att den finns att hitta inom gruppen.
Skulpturerna
Vi gick sedan vidare med en övning Soledad och Fredrika förberett och som några av oss sett förut. En person håller om en annan på något vis. Den som blir omhållen lämnar. Kvar står den kramande som en frusen gest, som en staty. Ofta väldigt uttrycksfullt. Vi blev så fascinerade av uttryckskraften att vi gjorde en djupdykning i denna form och prövade flera varianter. Bland annat visade Solle och Fredrika en sorglig variant där en av personerna gick fram och kramade och den andre hela tiden tog sig loss och gick därifrån. Detta upprepades med samma som kramade. Starkt! David lade till idéen att man skulle kunna läsa text, t.ex. skulle ett minne kunna dyka upp när man ser en av skulpturerna. Vi gjorde många varianter och kvar finns detta material som ett utmärkt exempel på rörelseform som går att använda i en blandad ensemble där de flesta inte är dansare.
Johanna och Niklas Skulptur (video)
Erika och David skulptur (video)
Blunda med skyddande ängel
En annan förmodligen ganska klassisk övning fick vi pröva på. Två och två. Den ena blundar hela tiden. Får göra vad som helst i rummet, utan att gå därifrån. Den andre ser till att inget farligt händer och beledsagar försiktigt. I ungefär 5-10 minuter blundade vi runt på alla sätt. Sedan fick våra skyddande änglar spela upp hela den sekvens vi som blundade hade gjort. Medan vi fick se en spegel av oss själva. Fascinerande! Och återigen: Vad fort vi blivit trygga i gruppen. Bra grupp!
Jim, Niklas, Johanna blundar. Övriga skyddar. (video)
Triptyken
Fredrika och Soledad avslutade denna fokusering på rörelse med en dansimproövning där vi två grupper om tre. En skulle dansa. De andra två skulle tänka ut tre stycken ledord. Sedan fick den som dansade första ordet, t.ex. "Samba", eller "Ledsen", och så fick man börja hitta en rörelseform för detta. Efter en stund fick man det andra ledordet och så småningom det tredje. Sen bytte de två dirigenterna ledord och man fick träna sig på att snabbt byta karaktär. Så gjorde vi tills att alla fått göra tre karaktärer. Sedan avslutade allt med att alla fick visa sitt tredelade material i ett solo inför de andra. Mina instruktionsord var "Månen", "Fox-trot", "Carmina Burana"!. Någon annan fick "Samba", "Frigörande dans", "Groda". En tredje fick "Ensamhet", "Svala", Afrikansk dans". Här är korta snuttar av alla solon.
David solo (video)
Johanna solo (video)
Jim solo (video)
Erika solo (video)
Fredrika solo (video)
Niklas Solo (video)
En man och en kvinna 1
Efter en paus gick vi över till texten och fortsatte där vi startade igår. Då prövade Erika och Niklas några improvisationer som ledde till samtal om hur man fungerar i relationer och vem mannen och kvinnan är i vårt projekt. Efter en stunds inledning gjorde vi om denna improvisation. Utgångspunkten är: Det kommer gäster om tio minuter och ingen har köpt kaffe. Vems är felet, det blir dispyt, och hur löser vi det.
Erika och Niklas om kaffet (video)
Sedan gjorde vi om improvisationen med lite nya instruktioner. Det är hon som ordnar festen. Han är trött men ser fram emot den. Det har blivit missuppfattning om det här med kaffe. Han leder in samtalet på att handla om hennes mamma. Hon går.
Erika och Niklas en andra gång (video)
En man och en kvinna 2
Vi bestämde oss sedan sätta oss i två grupper och tänka ut fler scenarier för improvisation utifrån den här mannen och kvinnan som sitter och väntar på gäster. Vi satt och pratade i tjugo minuter och gjorde sedan en improvisation som tog sin utgångspunkt i ett sådant scenario. Det märktes genast att detta var ett spännande sätt att få tag i material till librettot. Att vi sitter och fundera kring vem mannen och kvinnan är, och händelser som inträffar. Båda grupperna kom, helt oväntat för mig, fram till att kvinnan var passiv. I det ena fallet sjukskriven och utbränd, i det andra snarare lat och lite undanglidande. I båda fick mannen dra lasset. Hmm… I Jims och Soledads improvisation brände det till med både kaniner och skilsmässa. Vi får se hur det går. Fortsättning följer i morgon.
Jim och Soledad (video)
Bildrummet
Efter en middagspaus gav vi oss nu in på ett helt nytt spår och startade den dator som styr de dubbla projektorerna i taket, kopplade in kameran och började leka med vårt magiska bildrum. Jim hade med sig nya spännande modeller och vi upphör aldrig att förundras över de häpnadsväckande bilder som blir när man flyttar runt kameran och filmar.
Bildrum 1 (video)
Bildrum 2 (video)
Vi testade olika ljus, olika figurationer.
Bildrum 3 (video)
Johanna med ljusimpro (video)
Vi lekte också med den blåa rundgången där allt mångfaldigas i projektionen. Också alltid lika förföriskt och magiskt.
Soledad i det blåa (video)
Sen hade vi ett samtal om olika idéer och talade om att utveckla detta att keya in en levande person förminskad bland modellerna. Vi pratade också om möjligheter att inte ha kamera och modeller mitt på golvet, utan att kanske ha stationer på väggar, eller andra ytor, där man filmar. Andra idéer kretsade kring möjligheten att föra in attribut som hänger ihop med berättelsen. Köksredskap, kaffe, vitvaror, en dammsugare, en telefon, vinflaskan. Kanske lite tillskruvat. Kanske livefilmat, kanske förberett. Vi får se. Möjligheterna är oändliga och det är ett häftigt koncept.
David Sperling
Dagen avslutades med en underbar presentation där David berättade om sitt arbete med att både vara musik och scen och text. Efter inledande dumt teknikstrul (ett DV-band som helt oförklarligt inte fungerade i vår spelare) kunde han visa en scen ur sin senaste produktion Buenos Aires pop där han lånat sin identitet av en argentinsk busschaufför som förirrat sig i rymden. Allt inspirerat av en argentinsk popsångare och framfört på bruten svenska. Måste ses.
Sedan berättade David inspirerande om sitt sökande i gränslandet mellan musik och teater, eller rättare sagt sitta arbete med en teater som känns naturlig och äkta, och en musik som är på riktigt. Det är så lätt att den teknik vi blir så bra på i våra utbildningar och vår träning lägger sig i vägen för ett uttryck, ett spel, som kan vara på riktigt. Sådan problematik visade David på. Inspirerande. Vilka medarbetare!
David piano 1 (video)
David om teater (video)
David Pekingopera (från Opus 5) (video)
David piano igen (video)
Vi hörs i morgon. (Den dagboken kommer på lördag eller söndag.)
//Niklas
Jag har bytt koncept för video. Nu laddas inga filmer utan man klickar på stillbilder som öppnar film i nytt fönster. Har också gått över till 16:9, bredbild.
Uppvärmning
Eftersom både Soledad och Fredrika var med idag ville vi arbeta extra mycket med rörelse. Vi gjorde först en slags massage/uppvärmning där vi uppdelade i två grupper lät en i taget ligga och blunda medan de andra tre knådade igång honom eller henne. Sedan gjorde vi kontaktdansövningar två och två, där vi fick öva att på olika vis ta vikt och kontakt från varandra genom att luta oss mot varandra samtidigt som vi gick runt, eller ned på golvet och upp igen. För oss som inte är så vana ger det mycket att hålla på med kroppen och rörelsen och i relation till andra kroppar. Det skapar också avpändhet och trygghet.
Därefter tog Erika över med röstövningar och lät oss få en fördjupad förståelse om röstens relation till kroppen, till hur hon menar att inga skrik, ljud, eller toner är skadliga för vår röst, bara de bottnar i kroppen och inte tvingas fram genom spända huvudmuskler. Detta prövade vi genom att tänja våra register samtidigt som vi gjorde rörelser till. Vi prövade också att låta långa toner gå från djupa operaklanger till vassa smala längst-fram-i-munnen-ljud. Vi gjorde också glissandin där vi fick öva oss på att hantera skarven mellan vanligt röstläge och falsett. Det är viktigt att vi har med bra metodik för att hitta ett bra förhållningssätt till rösten. Det är uppenbart att den finns att hitta inom gruppen.
Skulpturerna
Vi gick sedan vidare med en övning Soledad och Fredrika förberett och som några av oss sett förut. En person håller om en annan på något vis. Den som blir omhållen lämnar. Kvar står den kramande som en frusen gest, som en staty. Ofta väldigt uttrycksfullt. Vi blev så fascinerade av uttryckskraften att vi gjorde en djupdykning i denna form och prövade flera varianter. Bland annat visade Solle och Fredrika en sorglig variant där en av personerna gick fram och kramade och den andre hela tiden tog sig loss och gick därifrån. Detta upprepades med samma som kramade. Starkt! David lade till idéen att man skulle kunna läsa text, t.ex. skulle ett minne kunna dyka upp när man ser en av skulpturerna. Vi gjorde många varianter och kvar finns detta material som ett utmärkt exempel på rörelseform som går att använda i en blandad ensemble där de flesta inte är dansare.
Johanna och Niklas Skulptur (video)
Erika och David skulptur (video)
Blunda med skyddande ängel
En annan förmodligen ganska klassisk övning fick vi pröva på. Två och två. Den ena blundar hela tiden. Får göra vad som helst i rummet, utan att gå därifrån. Den andre ser till att inget farligt händer och beledsagar försiktigt. I ungefär 5-10 minuter blundade vi runt på alla sätt. Sedan fick våra skyddande änglar spela upp hela den sekvens vi som blundade hade gjort. Medan vi fick se en spegel av oss själva. Fascinerande! Och återigen: Vad fort vi blivit trygga i gruppen. Bra grupp!
Jim, Niklas, Johanna blundar. Övriga skyddar. (video)
Triptyken
Fredrika och Soledad avslutade denna fokusering på rörelse med en dansimproövning där vi två grupper om tre. En skulle dansa. De andra två skulle tänka ut tre stycken ledord. Sedan fick den som dansade första ordet, t.ex. "Samba", eller "Ledsen", och så fick man börja hitta en rörelseform för detta. Efter en stund fick man det andra ledordet och så småningom det tredje. Sen bytte de två dirigenterna ledord och man fick träna sig på att snabbt byta karaktär. Så gjorde vi tills att alla fått göra tre karaktärer. Sedan avslutade allt med att alla fick visa sitt tredelade material i ett solo inför de andra. Mina instruktionsord var "Månen", "Fox-trot", "Carmina Burana"!. Någon annan fick "Samba", "Frigörande dans", "Groda". En tredje fick "Ensamhet", "Svala", Afrikansk dans". Här är korta snuttar av alla solon.
David solo (video)
Johanna solo (video)
Jim solo (video)
Erika solo (video)
Fredrika solo (video)
Niklas Solo (video)
En man och en kvinna 1
Efter en paus gick vi över till texten och fortsatte där vi startade igår. Då prövade Erika och Niklas några improvisationer som ledde till samtal om hur man fungerar i relationer och vem mannen och kvinnan är i vårt projekt. Efter en stunds inledning gjorde vi om denna improvisation. Utgångspunkten är: Det kommer gäster om tio minuter och ingen har köpt kaffe. Vems är felet, det blir dispyt, och hur löser vi det.
Erika och Niklas om kaffet (video)
Sedan gjorde vi om improvisationen med lite nya instruktioner. Det är hon som ordnar festen. Han är trött men ser fram emot den. Det har blivit missuppfattning om det här med kaffe. Han leder in samtalet på att handla om hennes mamma. Hon går.
Erika och Niklas en andra gång (video)
En man och en kvinna 2
Vi bestämde oss sedan sätta oss i två grupper och tänka ut fler scenarier för improvisation utifrån den här mannen och kvinnan som sitter och väntar på gäster. Vi satt och pratade i tjugo minuter och gjorde sedan en improvisation som tog sin utgångspunkt i ett sådant scenario. Det märktes genast att detta var ett spännande sätt att få tag i material till librettot. Att vi sitter och fundera kring vem mannen och kvinnan är, och händelser som inträffar. Båda grupperna kom, helt oväntat för mig, fram till att kvinnan var passiv. I det ena fallet sjukskriven och utbränd, i det andra snarare lat och lite undanglidande. I båda fick mannen dra lasset. Hmm… I Jims och Soledads improvisation brände det till med både kaniner och skilsmässa. Vi får se hur det går. Fortsättning följer i morgon.
Jim och Soledad (video)
Bildrummet
Efter en middagspaus gav vi oss nu in på ett helt nytt spår och startade den dator som styr de dubbla projektorerna i taket, kopplade in kameran och började leka med vårt magiska bildrum. Jim hade med sig nya spännande modeller och vi upphör aldrig att förundras över de häpnadsväckande bilder som blir när man flyttar runt kameran och filmar.
Bildrum 1 (video)
Bildrum 2 (video)
Vi testade olika ljus, olika figurationer.
Bildrum 3 (video)
Johanna med ljusimpro (video)
Vi lekte också med den blåa rundgången där allt mångfaldigas i projektionen. Också alltid lika förföriskt och magiskt.
Soledad i det blåa (video)
Sen hade vi ett samtal om olika idéer och talade om att utveckla detta att keya in en levande person förminskad bland modellerna. Vi pratade också om möjligheter att inte ha kamera och modeller mitt på golvet, utan att kanske ha stationer på väggar, eller andra ytor, där man filmar. Andra idéer kretsade kring möjligheten att föra in attribut som hänger ihop med berättelsen. Köksredskap, kaffe, vitvaror, en dammsugare, en telefon, vinflaskan. Kanske lite tillskruvat. Kanske livefilmat, kanske förberett. Vi får se. Möjligheterna är oändliga och det är ett häftigt koncept.
David Sperling
Dagen avslutades med en underbar presentation där David berättade om sitt arbete med att både vara musik och scen och text. Efter inledande dumt teknikstrul (ett DV-band som helt oförklarligt inte fungerade i vår spelare) kunde han visa en scen ur sin senaste produktion Buenos Aires pop där han lånat sin identitet av en argentinsk busschaufför som förirrat sig i rymden. Allt inspirerat av en argentinsk popsångare och framfört på bruten svenska. Måste ses.
Sedan berättade David inspirerande om sitt sökande i gränslandet mellan musik och teater, eller rättare sagt sitta arbete med en teater som känns naturlig och äkta, och en musik som är på riktigt. Det är så lätt att den teknik vi blir så bra på i våra utbildningar och vår träning lägger sig i vägen för ett uttryck, ett spel, som kan vara på riktigt. Sådan problematik visade David på. Inspirerande. Vilka medarbetare!
David piano 1 (video)
David om teater (video)
David Pekingopera (från Opus 5) (video)
David piano igen (video)
Vi hörs i morgon. (Den dagboken kommer på lördag eller söndag.)
//Niklas
