Tankar om historien
Barnet
Vi har haft många diskussioner om vad det egentligen är som hänt Vera. Och vad detta har med rummet att göra. Jag föreslår att det är som följer här.
Vera och Axel hade ett barn som omkom bara en månad gammal. Detta skedde när Vera gått av bussen med barnvagnen, och en filt fastnat i bussdörren. Vagnen drogs med bussen, kom under och omkom. Vera ger givetvis sig själv stor skuld. (Eller var det båda två? Som känner skuld och kanske samtidigt skyller på den andre??)
Detta är nu sex månader sen.
Hemligheten
Men känner då inte Ida och Joel, gästerna, till detta? Det verkar ju konstigt! Om de känner till det måste deras frågor vara med i librettot. Om de inte känner till det så finns två möjligheter. Det kan vara så har inte setts på kanske ett drygt år, och att de har aldrig hört att Vera var gravid, eller att hon fött ett barn.
Eller så vet de att Vera var gravid, men inte hur det gick… I så fall måste detta in i librettot, och kanske försöker Vera och Axel utåt låtsas att de fick missfall. Här anar man faktiskt en möjlighet att det var något problem redan under förlossningen och strax därefter som gjorde att de inte berättade för omgivningen vad som skett. (Ett handikapp? En sjukdom?)
(Eller är alltihop istället lite mindre dramatiskt men fullt lika traumatiskt. De kanske födde ett svårt sjukt barn som dog i rummet efter två veckor…)
Rummet
Rummet, från vilket hörs ljud, och som man inte får gå in i, är i själva verket det lilla barnets rum, som Vera behållit precis som det var när barnet dog. Exakt så. Det är låst och nyckeln sitter på utsidan. På sjukhuset hade man bekräftat att barnet avlidit. Kroppen hade Vera och Axel inte fått se. Den var i sådant skick att det bedömdes som olämpligt. När de kom hem gick Vera direkt till barnkammaren. Dörren var redan stängd. Hon tittade inte in. Hon bara låste dörren. Axel lovade att inte öppna.
Varför vill hon då inte gå in? Kanske för att hon har en fantasi om att allt bara var en dröm och att allt kommer att bli som förut. Om man bara tror detta. Tillräckligt starkt.
Ljuden från rummet
Hör Axel ljuden? Blir de förvånade? Är det första gången ljudet hörs? Varför verkar de bli rädda? Frågorna är många.
Vi talade mycket om ljuden.
Skall vi ha ett ljud? Eller skall det bli plötsligt och oväntat tyst, i musiken, istället. Just nu lutar vi nog åt det.
Vera hör ljuden. Hon har förmodligen hört dem förut. Axel kanske i själva verket anser att det inte finns ljud, men blir ibland osäker eftersom Vera är så övertygad. Vera är i så fall den som är rädd att gästerna skall höra något. Gästande kvinnan, som har kontakt med UFO:n, kanske har en andlig förmåga som gör att hon också hör. Detta tål att tänkas på, och erforderliga ändringar i manus får göras.
Tro-scenen
Den scenen i första akten där Vera vill att de skall tro tillsammans måste förtydligas. Vad vill hon med mannen? Vad är undret som skall ske? Vad är det de skall klara? Och hur relaterar det till sångtexten som kommer. Om att våga "Se det i ögonen". Vi får jobba lite med denna scen. Vad den egentligen går ut på.
Misshandeln
Vi har diskuterat misshandeln i köket mycket. Resultatet har blivit att det inte på ett tydligt sätt skall vara Axel som slår. Istället blir det jobbigt i köket och båda kanske blir våldsamma. Och i tumultet får Vera en blåtira. Sedan säger de att hon gått på en lucka. Vi måste bestämma om detta är sant. Eller om det ändå var nåt… Samt diskutera om de verkligen skall ha samma version av händelsen. Axel kanske säger att hon gick på den där idiotiska lampan som alltid hängt för lågt… Och Vera säger att det var en skåpslucka…
Sjukskrivningarna
Vera och Joel får ett samförstånd i det att båda är sjukskrivna. Hur vi får reda på detta, hur de själva får reda på detta, och hur Axel, eller Ida förhåller sig till att berätta det bör vi gå igenom. Här finns potential…
Hur tydligt
På tal om första akten pratade vi om huruvida det blir lite för mycket rakt på sak. Hela librettot bör läsas med detta för ögonen. Vad bör sägas rakt ut? Vad bör mer antydas?
Svartsjukan och otrohet
Någon tyckte att detta att de blir svartsjuka och kanske bedrar varandra i tanken är lite för förutsägbart. Detta är en grundkonflikt i berättelsen som inte går att ta bort. Men däremot kan vi se igenom texten med fokus på hur detta beskrivs och utvecklas.
Axel och Vera. Deras relation och vad som egentligen händer i akt 1
Om de nu har det dåligt o hon vill skiljas. Varför gör hon inte det då? Varför håller de ihop?
//Niklas
Vi har haft många diskussioner om vad det egentligen är som hänt Vera. Och vad detta har med rummet att göra. Jag föreslår att det är som följer här.
Vera och Axel hade ett barn som omkom bara en månad gammal. Detta skedde när Vera gått av bussen med barnvagnen, och en filt fastnat i bussdörren. Vagnen drogs med bussen, kom under och omkom. Vera ger givetvis sig själv stor skuld. (Eller var det båda två? Som känner skuld och kanske samtidigt skyller på den andre??)
Detta är nu sex månader sen.
Hemligheten
Men känner då inte Ida och Joel, gästerna, till detta? Det verkar ju konstigt! Om de känner till det måste deras frågor vara med i librettot. Om de inte känner till det så finns två möjligheter. Det kan vara så har inte setts på kanske ett drygt år, och att de har aldrig hört att Vera var gravid, eller att hon fött ett barn.
Eller så vet de att Vera var gravid, men inte hur det gick… I så fall måste detta in i librettot, och kanske försöker Vera och Axel utåt låtsas att de fick missfall. Här anar man faktiskt en möjlighet att det var något problem redan under förlossningen och strax därefter som gjorde att de inte berättade för omgivningen vad som skett. (Ett handikapp? En sjukdom?)
(Eller är alltihop istället lite mindre dramatiskt men fullt lika traumatiskt. De kanske födde ett svårt sjukt barn som dog i rummet efter två veckor…)
Rummet
Rummet, från vilket hörs ljud, och som man inte får gå in i, är i själva verket det lilla barnets rum, som Vera behållit precis som det var när barnet dog. Exakt så. Det är låst och nyckeln sitter på utsidan. På sjukhuset hade man bekräftat att barnet avlidit. Kroppen hade Vera och Axel inte fått se. Den var i sådant skick att det bedömdes som olämpligt. När de kom hem gick Vera direkt till barnkammaren. Dörren var redan stängd. Hon tittade inte in. Hon bara låste dörren. Axel lovade att inte öppna.
Varför vill hon då inte gå in? Kanske för att hon har en fantasi om att allt bara var en dröm och att allt kommer att bli som förut. Om man bara tror detta. Tillräckligt starkt.
Ljuden från rummet
Hör Axel ljuden? Blir de förvånade? Är det första gången ljudet hörs? Varför verkar de bli rädda? Frågorna är många.
Vi talade mycket om ljuden.
Skall vi ha ett ljud? Eller skall det bli plötsligt och oväntat tyst, i musiken, istället. Just nu lutar vi nog åt det.
Vera hör ljuden. Hon har förmodligen hört dem förut. Axel kanske i själva verket anser att det inte finns ljud, men blir ibland osäker eftersom Vera är så övertygad. Vera är i så fall den som är rädd att gästerna skall höra något. Gästande kvinnan, som har kontakt med UFO:n, kanske har en andlig förmåga som gör att hon också hör. Detta tål att tänkas på, och erforderliga ändringar i manus får göras.
Tro-scenen
Den scenen i första akten där Vera vill att de skall tro tillsammans måste förtydligas. Vad vill hon med mannen? Vad är undret som skall ske? Vad är det de skall klara? Och hur relaterar det till sångtexten som kommer. Om att våga "Se det i ögonen". Vi får jobba lite med denna scen. Vad den egentligen går ut på.
Misshandeln
Vi har diskuterat misshandeln i köket mycket. Resultatet har blivit att det inte på ett tydligt sätt skall vara Axel som slår. Istället blir det jobbigt i köket och båda kanske blir våldsamma. Och i tumultet får Vera en blåtira. Sedan säger de att hon gått på en lucka. Vi måste bestämma om detta är sant. Eller om det ändå var nåt… Samt diskutera om de verkligen skall ha samma version av händelsen. Axel kanske säger att hon gick på den där idiotiska lampan som alltid hängt för lågt… Och Vera säger att det var en skåpslucka…
Sjukskrivningarna
Vera och Joel får ett samförstånd i det att båda är sjukskrivna. Hur vi får reda på detta, hur de själva får reda på detta, och hur Axel, eller Ida förhåller sig till att berätta det bör vi gå igenom. Här finns potential…
Hur tydligt
På tal om första akten pratade vi om huruvida det blir lite för mycket rakt på sak. Hela librettot bör läsas med detta för ögonen. Vad bör sägas rakt ut? Vad bör mer antydas?
Svartsjukan och otrohet
Någon tyckte att detta att de blir svartsjuka och kanske bedrar varandra i tanken är lite för förutsägbart. Detta är en grundkonflikt i berättelsen som inte går att ta bort. Men däremot kan vi se igenom texten med fokus på hur detta beskrivs och utvecklas.
Axel och Vera. Deras relation och vad som egentligen händer i akt 1
Om de nu har det dåligt o hon vill skiljas. Varför gör hon inte det då? Varför håller de ihop?
//Niklas
