Karaktärerna, som de kommit att utvecklas under veckan
Axel
Axel var redan innan barnet dog den som var mer företagsam och utåtriktad. Det är ett personlighetsdrag. Axel och Vera har också fått roller i sitt förhållande som förstärker detta. Han har också ett arbete som kräver ett visst mått av avstängdhet. Efter traumat med barnet förstärks hans avstängdhet av ren överlevnadsinstinkt. Han stänger in. Det fungerar utåt. Men ibland kokar det över. Han minns också själv bekymrat några våldsamma, lite grymma, sidor han hade som barn. Vi har dock under veckan kunnat konstatera att det går att känna stor sympati för Axel. Att han faktiskt tar stort ansvar och bryr sig om Vera. Inte minst nu, efter olyckan.
Vera
Vera är den mer känsliga personen i deras relation, med ett stort mått av empati. Egentligen är hon ganska stark och kommer från goda förhållanden. I deras relation har hon dock blivit den som, så att säga, är den svagare. Detta har förstärkts efter olyckan som gjort att hon helt gått in i sig själv, blivit sjukskriven och balanserar på gränsen till att bli ett offer för sina fantasier. Samtidigt finns något livsbejakande i hennes sätt att ändå uppleva och, just, fantisera. Detta är hennes sätt att hantera sorgen. Men hon har inte accepterat vad som hänt. Det har inte sjunkit in. Hon tror omedvetet fortfarande att det kanske inte är sant. Som en dagdröm när hon fantasin att man en dag skall kunna öppna dörren till barnkammaren, och att allt då är som vanligt igen…
Hon känner en samhörighet med Joel som har en mer empatisk stil, och som precis som hon själv är sjukskriven.
Ida
Precis som hos värdparet är det för Ida och Joel. Den ena är den initiativkraftige, och här är det Ida. Hon arbetar mest, drar in mest pengar och är lite mer utåtriktad. Hon är ibland ganska trött på Joels sätt att försvinna bort i sociala situationer. Hon har också en känsla av att Joel aldrig riktigt velat ha henne. Att han alltid har sin längtan åt något annat håll. Att han drömmer om något annat. Hon menar också att det är därför han inte velat skaffa barn än. Hon är innerst inne väldigt ledsen för detta. Utåt är hon en välmående och stark kvinna.
Joel
Joel är den som envist fortsatt sitt engagemang i miljöfrågor och kommit att arbeta professionellt med detta. Med stor idealitet har han i många år arbetat så mycket att han nu är sjukskriven för utbrändhet. Han känner stark glädje inför det hus de skall bygga, det är ju inte så att han inte alls vill något med Ida. Samtidigt går det inte att förneka att han också känner en förtrolighet med Vera. Här hittar han något han längtar efter. En svaghet. En möjlighet att ta hand om. Han bär mycket inom sig. För han biter ihop och kämpar med arbete, relation och allt. Han mår ibland bättre när han flyr till sina fågelholkar. Ett problem för honom har hela livet varit att han lätt blir tyst och "förminskad" i festliga situationer med tongivande inslag av dominanta och högljudda personer.
Elaka flickan, musen och grannarna
De flesta är överens om att grannarna fungerar bra och att grundflödet mellan de vanliga scenerna och dessa intermezzon med grannar är lyckat. Har man inte sett Uppvind kan det dock bli problem med Musen eller Den elaka flickan. Musen har ingen i och för sig haft problem med. Men vem är den lilla flickan och varför är hon som hon är? Detta är ett viktigt problem att ta tag i.
//Niklas
Axel var redan innan barnet dog den som var mer företagsam och utåtriktad. Det är ett personlighetsdrag. Axel och Vera har också fått roller i sitt förhållande som förstärker detta. Han har också ett arbete som kräver ett visst mått av avstängdhet. Efter traumat med barnet förstärks hans avstängdhet av ren överlevnadsinstinkt. Han stänger in. Det fungerar utåt. Men ibland kokar det över. Han minns också själv bekymrat några våldsamma, lite grymma, sidor han hade som barn. Vi har dock under veckan kunnat konstatera att det går att känna stor sympati för Axel. Att han faktiskt tar stort ansvar och bryr sig om Vera. Inte minst nu, efter olyckan.
Vera
Vera är den mer känsliga personen i deras relation, med ett stort mått av empati. Egentligen är hon ganska stark och kommer från goda förhållanden. I deras relation har hon dock blivit den som, så att säga, är den svagare. Detta har förstärkts efter olyckan som gjort att hon helt gått in i sig själv, blivit sjukskriven och balanserar på gränsen till att bli ett offer för sina fantasier. Samtidigt finns något livsbejakande i hennes sätt att ändå uppleva och, just, fantisera. Detta är hennes sätt att hantera sorgen. Men hon har inte accepterat vad som hänt. Det har inte sjunkit in. Hon tror omedvetet fortfarande att det kanske inte är sant. Som en dagdröm när hon fantasin att man en dag skall kunna öppna dörren till barnkammaren, och att allt då är som vanligt igen…
Hon känner en samhörighet med Joel som har en mer empatisk stil, och som precis som hon själv är sjukskriven.
Ida
Precis som hos värdparet är det för Ida och Joel. Den ena är den initiativkraftige, och här är det Ida. Hon arbetar mest, drar in mest pengar och är lite mer utåtriktad. Hon är ibland ganska trött på Joels sätt att försvinna bort i sociala situationer. Hon har också en känsla av att Joel aldrig riktigt velat ha henne. Att han alltid har sin längtan åt något annat håll. Att han drömmer om något annat. Hon menar också att det är därför han inte velat skaffa barn än. Hon är innerst inne väldigt ledsen för detta. Utåt är hon en välmående och stark kvinna.
Joel
Joel är den som envist fortsatt sitt engagemang i miljöfrågor och kommit att arbeta professionellt med detta. Med stor idealitet har han i många år arbetat så mycket att han nu är sjukskriven för utbrändhet. Han känner stark glädje inför det hus de skall bygga, det är ju inte så att han inte alls vill något med Ida. Samtidigt går det inte att förneka att han också känner en förtrolighet med Vera. Här hittar han något han längtar efter. En svaghet. En möjlighet att ta hand om. Han bär mycket inom sig. För han biter ihop och kämpar med arbete, relation och allt. Han mår ibland bättre när han flyr till sina fågelholkar. Ett problem för honom har hela livet varit att han lätt blir tyst och "förminskad" i festliga situationer med tongivande inslag av dominanta och högljudda personer.
Elaka flickan, musen och grannarna
De flesta är överens om att grannarna fungerar bra och att grundflödet mellan de vanliga scenerna och dessa intermezzon med grannar är lyckat. Har man inte sett Uppvind kan det dock bli problem med Musen eller Den elaka flickan. Musen har ingen i och för sig haft problem med. Men vem är den lilla flickan och varför är hon som hon är? Detta är ett viktigt problem att ta tag i.
//Niklas
