Publikkommentarer

Publiken som var med på visningen på fredag den 13 var överlag mycket positiva till vad de fick se. Speciellt tyckte många om vardagsspråket och det absurda och mänskliga i de tafatta försök till umgänge som är denna berättelse. Vardagsspråket och hur musiken hjälper till att lyfta fram detta föranledde många positiva kommentarer och en stor lust att se mer. Det var också uppenbart av kommentarerna att detta är en mer självklar berättelse än Uppvind, Newoperas första nyopera.
Det fanns också intressanta och problematiserande kommentarer. Koreografen och danskonstnärer Rani Nair kom med flera reflektioner. Varför projektioner? Alla operauppsättningar på stora institutioner har ju idag spektakulär teknik. Ville inte ni göra något annat? Hon tyckte också att berättelsen blev så tydlig när vi bara stod vid pianot och bara sjöng. Att musiken och texten är så tydlig att det kan bli för mycket med scenisk aktion ovanpå detta. Detta föranledde ett samtal om att aktionen kanske måste gå emot ibland, och göra något annat, och att den, kanske, precis som musiken, kan vandra mellan olika stilar. Ibland gestaltande, ibland konsertant, ibland svart scen med bara projektioner, ibland scenisk aktion av mer traditionell karaktär. Detta får växa fram.
Nair gjorde också en rolig iakttagelse. Niklas Rydén spelade piano och sjöng rollen som Joel. Fast vid pianot kunde han inte följa med upp på scenen. Därför fick Pär Bengtsson vara stand-in på scenen och agera Joel. Rani Nair undrade varför vi inte tar vara på detta. Det fungerade ju. Hmm...